Politiker, myndigheter och vindkraftsindustrin försöker ständigt ”sminka grisen” och påstå att vindkraft är väldigt billigt och att det är det snabbaste sättet att bygga ut elproduktionen.

”Snabbt, billigt och miljö- och klimatsmart” är modeord som ofta används i reklamen.

Fakta i målet är nog snarast att det är det snabbaste sättet - tillsamans med sol i stor skala - att förstöra elsystemet. 

Låt oss göra en enkel jämförelse med planerbar kraft, som i fallet Sverige, är antingen kärnkraft eller gaskraft då vattenkraften, framförallt i södra Sverige, är fullt utbyggd.

Kostnad för att installera 1 GW av resp kraftslag:

 Vindkraft ca 20 miljarder kr per GW (möjligen något för högt)

 Kärnkraft ca 80 miljarder kr per GW (möjligen något för högt) 

 => Vindkraft är 4 ggr billigare

Kapacitetsfaktor för resp kraftslag (hur mycket av installerad effekt får man ut i genomsnitt):

 Vindkraft ca 30% (idag 25% men vi gissar att det blir lite effektivare framöver)

 Kärnkraft ca 90% (kärnkraft stängs av för underhåll på sommaren när effektbehov är lågt)

 => Kärnkraft ca 3 ggr ”billigare” då man får ut 3 ggr mer energi

Livslängd för resp kraftslag 

 Vindkraft ca 15 år (erfarenhet från verkligheten även fast branchen påstår 25-30 år)

 Kärnkraft ca 60 år (kan livstidsförlängas med planerat underhåll till kanske 80 år)

 Vindkraft behöver alltså rivas och ersättas vart 15 år där endast vägar och ev elanslutningar kan återanvändas. Fundament måste rivas och byggas nytt då det är utslitet av vibrationer och höga belastningar.

 => Kärnkraft 4 ggr ”billigare” pga längre livslängd

Summa kostnad VK / kostnad KK = ¼ * 3 * 4 = 3 ggr.

Kostnaden på ”kraftverksnivå” för kärnkraft är alltså enligt denna modell 3 ggr billigare än

vindkraft.

För att beräkna en kostnad på ”elsystemnivå” så måste man också ta hänsyn till flera saker än bara kraftverket. Då tillkommer tex saker som:

- reservkraft (vilken kraftkälla används när det inte blåser)

- balanseringskostnader (vad kostar det att balansera elnätet, 50 Hz, pga intermittent vindkraft)

- kostnader för utbyggnad av elnät

Idag består reservkraften för vindkraft framförallt av vattenkraften och eldning av tex olja. På lite längre tidsperioder av import från andra länder. Vattenkraften är idag mer än fullt utnyttjad som reservkraft och ingen kapacitet återstår. Alternativ är då eldning av olja, vilket vi inte vill, eller att bygga gaskraftverk som reservkraft.

Reservkraften är alltså en kostnad som uppstår pga intermittens hos vindkraften och därför måste räknas in i en jämförelse med kärnkraft. Då ”garanterad” effekt enligt SVK är ungefär 11% av installerad effekt så är kostnaden för reservkraft som en enkel approximation ca 89% av installationskostnaden. ”There is no free lunch”

Balanseringskostnader idag uppstår hos Svenska Kraftnät, SVK. De har sedan installation av vindkraften ökat i omfattning med drygt 5 miljarder kr per år 2023 (SVK). Prognosen för 2024 är att ökningen uppgår till ca 7 miljarder kr.

En ökad kostnad på 7 miljarder kr utslaget på vindkraftens produktion per år om ca 33 Twh blir ca 

7 / 33 = 21 öre per kWh.

En kostnad som för eller senare kommer dyka upp på elräkningen från elnätsägaren.

Kostnad för utbyggnad av elnät

Antingen så bygger man ett mindre antal kärnreaktorer på ca 1 GW per styck som genererar 1 GW 24/7. Eller så bygger man många vindkraftindustrier på 1 GW som levererar 0,3 GW (i medel enligt kapacitetsfaktor) eller 0,11 GW (”garanterad” effekt enligt SVK).

Skillnad i kostnader för att få ut samma effekt i elnätet blir alltså antingen 3 ggr eller 9 ggr.

Vad är inte med i dessa enkla jämförelser?

En stor kostnad när ny elproduktion byggs är kapitalkostnad. Normalt brukar man säga att ”kärnkraft är så dyrt” men det man då glömmer är att du samtidigt får ut så mycket mer energi för pengarna, i exemplet ovan minst 3 ggr. 

Så antingen lägger man 80 miljarder för en reaktor på 1 GW med lång livslängd eller så lägger man ut 3 x 20 = 60 miljarder på att bygga 3 stycken stora vindkraftindustrier med kort livslängd som i snitt genererar ungefär lika mycket energi men intermittent beroende på vädret.

Driftkostnader är inte med i modellen ovan. Kärnkraft har ett större behov av svensk driftpersonal som jobbar 24/7, som dessutom betalar kommunal- och statlig skatt, än vindkraft men storleken på denna kostnad i relation till kapitalkostnad är låg. 

Vad väljer ni för Sveriges och dess medborgares bästa vad gäller elpriser, omsorg om miljö och klimat och tillförlitlighet i elsystemet?