I takt med att vindkraftsindustrin växer ökar också dess påverkan på vår miljö, samhälle, ekonomi och välfärd. Det är därför viktigt att underlagen för beslut är aktuella och fria från vindindustrins egenintresse. När man studerar och följer vindkraftsexploateringen så ser man att ett fel är ett misstag, flera misstag formar ett mönster och ett mönster är organiserat.
Mönstret vi ser med forskning gällande vindkraften är att de negativa effekterna inte utreds till fullo. Till exempel gällande buller, kemikalier, vindkartering så används fel metoder. Beträffande mikropartiklar som eroderas från rotorbladen har det inte gjorts en enda utredning i Sverige. Inte heller har ansvariga myndigheter tagit fram en plan för avfallet. Utan i åtskilliga Miljökonsekvensbeskrivningar - MKB rapporter - kan vi läsa att de negativa effekterna av vindkraften är "försumbara".
.
Anslag ges inte ofta till att utreda vindkraftens negativa effekter och på så vis finns det heller inga underlag att fatta rätt beslut. Denna brist på grundlig och transparent utredning av vindkraftens negativa effekter utgör en allvarlig risk för både miljö och samhälle.
Befintliga underlag gällande vindkraft är dessutom ofta gammal eller otillräcklig, vilket blir vilseledande information. Aktuella, opartiska studier är avgörande för en korrekt bedömning av hela spektrumet av vindkraftsindustrins påverkan på ekosystemet, sociala och ekonomiska konsekvenser samt mänskliga rättigheter.
En djupare och mer omfattande forskning av de verkliga konsekvenserna gällande vindkraftsexploateringen, även områden som ofta förbises eller är underrepresenterade i den allmänna forskningen måste utredas. Fram tills detta är utrett borde försiktighetsprincipen tillämpas och all vindkraftsutbyggnad borde stoppas.
FORSKNING, KUNSKAP OCH UTBILDNING
Följande tre studier som berör vindkraft är delar av antologin, De norrländska stålsatsningarna frälsare eller gökunge?
Antologins redaktör är professor Magnus Henreksson och ges ut av Samhällsförlaget i maj 2024. I boken granskar ledande forskare de el- och kapitalintensiva projekten för att producera fossilfritt stål i Norrbotten. Om projekten genomförs får det långtgående negativa konsekvenser för svensk ekonomi. Behovet är därför stort av oberoende försök att uppskatta projektens risker, kostnader och samhällsekonomiska konsekvenser.
Helen Karlsson, biträdande professor i miljömedicin vid Linköpings universitet
Prof. Anna Skarin, M.Sc. Mirja Lindberget och Docent Per Sandström.
Per Fahlén, professor emeritus, energi och miljö, Chalmers tekniska högskola